Tips för att underlätta publicering av nya earthcacher

1) Fyra grundläggande tips.

a) Förklara och visa upp den lokala geologin.
En earthcache måste visa upp och beskriva den lokala geologin på platsen för cachens koordinater, den måste berätta om vad besökaren kommer att se. Detta innebär att cachebeskrivningen inte bara kan innehålla en generell beskrivning om ämnet. En blandning av generell och lokal beskrivning brukar bli bäst.
Beskriv vad som finns att se på platsen, varför ska besökarna gå just hit?

b) Geologi, geologi och geologi!
En earthcache ska vara en lektion i geologi och ska därför handla om geologi, ingenting annat. En kortare historisk beskrivning eller liknande kan finnas med, men då på slutet och absolut inte dominerande i omfång.
Earthcacher måste handla om geologi!

c) Finns det redan en liknande earthcache i närheten?
En earthcache ska visa ett unikt geologiskt fenomen. Det innebär att det inte kan finnas flera earthcacher om samma ämne för nära varandra, till exempel jättegrytor, flyttblock, raukar. Det gäller även cacher på/om till exempel olika bergarter på statyer eller liknande som inte heller kan ligga för tätt. Det kan finnas flera earthcacher nära varandra om de handlar om olika ämnen.
Kontrollera om det redan finns en liknande earthcacher i närheten.

d) Håll earthcachen till ett ämne.
En earthcache bör handla om ett ämne, inte fler. Vissa närliggande ämnen kan beskrivas men då bör det finnas en stark koppling. Till exempel landhöjning och klappersten, men inte landhöjning och kornstorlek i mineraler/bergarter.
Försöka att hålla cachen till ett ämne, i beskrivning och loggningsuppgift.

2) Ytterligare fyra saker att tänka på.

a) Skriv cachebeskrivningen med egna ord.
Kopiera inte hela texter/stycken från andra källor, mindre delar av texten kan vara kopierade och ska då citeras.

b) Försök att skriva enkelt.
Förklara svåra ord och begrepp, cachen måste kunna förstås och loggas av besökare med grundläggande/lite kunskap i geologi. Lite mer ingående geologi kan förklaras men ska då ses som extrainformation och inte ingå i loggningsuppgiften.

c) Skriv "lagom" mycket.
Om cachebeskrivningen blir alldeles för lång är det få som läser hela och den blir svårläst. Försök förenkla och förkorta texten, tänk på att en bild säger mer är tusen ord så lägg gärna till bilder och/eller illustrationer.

d) Organisera cachebeskrivningen.
En text med en bra struktur är mycket lättare att läsa. Dela in texten i stycken och sätt eventuellt rubriker, då blir texten mer lättläst och lättare att följa. Placera loggningsuppgiften först eller sist, med egen rubrik så att den hittas lätt.

3) Loggningsuppgiften.

En bra loggningsuppgift är när man ber besökaren gå till cachen och göra observationer av det geologiska fenomen som cachen handlar om, därefter uppmanas besökaren att göra någon form av tolkning, uträkning eller fundering baserat på sin observation eller mätning. Informationen i cachebeskrivningen ska hjälpa till att svara på frågorna, det är kombinationen av cachebeskrivningen och loggningsuppgiften som skapar geologilektionen.

Undvik enkla mätningar som inte involverar ytterligare övervägande eller tolkning, såsom "mäta höjden" eller "uppskatta volymen" eller "räkna antalet". Den typen av frågor är inte någon utmaning och kommer heller inte lära ut något om platsens geologi. Ett bättre exempel kan vara "Med hjälp av informationen som finns i cachebeskrivningen identifiera de olika lager som finns vid koordinaterna, mät och identifiera det tjockaste lagret, förklara varför detta lager är det tjockaste".

Rekommendationen är att den första frågan i en loggningsuppgift ska vara den starkaste. Man ska hitta/komma fram till svaren på platsen och inte på internet, frågorna ska kräva att besökaren tänker efter lite. Det innebär också att svaren inte får stå i klartext på en informationsskylt, man kan använda sig av informationsskyltar i sina frågor men då kan det inte bara vara att läsa av svaren rakt av. Det viktiga är inte att besökarna har rätt på alla frågor, vad som är viktigt är att de lär sig lite om jorden och geologi!

Samtliga frågor ska handla om geologin på platsen, frågorna måste vara utformade så att de visar att besökarna verkligen hittat rätt plats.

Tänka på att:
Ett besök på platsen tillsammans cachebeskrivningen ska ge svaren på loggningsuppgiften.
Besökarna ska behöva tänka efter och lära sig något om geologi genom att svara på loggningsuppgiften.
En fråga av typen "beskriv vad du ser" är inte tillräckligt bra, olika besökare kommer att se olika saker och därför finns det inget rätt svar. Frågan bör vara utformade mer specifikt.

4) Tveksamma/svåra ämnen, läs mer här.

Vattenfall. Det kan vara svårt att göra en vattenfalls-earthcache på grund av att ett vattenfall i sig inte räknas som tillräcklig geologi. Kan man däremot beskriva hur vattenfallet påverkar den lokala geologin eller hur det skapats kan cachen fungera. Kom ihåg att det måste finnas något av den nämna geologin att se på platsen, och fungera att bygga upp loggningsuppgiften på.

Museum, eller inomhus i övrigt. Earthcacher måste precis som vanlig cacher ha ett GPS-moment, därför kan man inte skapa en earthcache som helt är inomhus. Men finns det ett delsteg utomhus på cachen som involverar GPS, och det går att koppla ihop med något som man ser inomhus kan cachen fungera. Loggningsuppgiften måste också inkluderas i ett utomhus/GPS-moment.

Statyer, skulpturer eller andra byggnadsstenar. En sådan earthcache måste beskriva stenens struktur, mineraler eller eventuella fossiler. Det fungerar inte med en generell cachebeskrivning om till exempel bergarter utan måste vara kopplat till den aktuella stenen på plats. Loggningsuppgiften måste också kopplas till stenen på plats och dess geologiska egenskaper.

5) Bra länkar att läsa vidare.

Geocaching Help Center about EarthCaches, länk till Geocaching HQ
EarthCache Submittal Guidelines, på svenska, länk till Geological Society of America
The Geological Society of America, EarthCache FAQ , länk till Geological Society of America
The Geological Society of America, homepage of EarthCaches , länk till Geological Society of America